det är super skönt nu när det äntligen börjat blivit vår, vägarna börjar komma fram och hagarna börjar bli fri all snö. Men tänk på att underlagat oftast är stenhårt så var försiktig när ni vänjer in hästarna på underlaget, en senskada är väldigt lätt att dra på sig men kan ge enorma koncekvenser.

Senor förbinder vanligtvis muskler med skelettet. En frisk sena är uppbyggd av bland annat kollagen Typ I och elastin. Kollagen är ett strukturprotein med stor draghållfasthet och spännkraft, men med begränsad elasticitet. Elastin ger senan elasticitet.

När senan belastas vid rörelse sträcks kollagenfibrerna ut. Om belastningen blir för stor tänjs fibrerna ut för mycket och en skada kan uppstå.
De flesta senskador drabbar ytliga böjsenan på frambenen. Näst vanligast är gaffelbandsskador, men även djupa böjsenan och dess förstärkningsband och sträcksenorna kan skadas.

När en sena skadas uppstår en inflammation, som yttrar sig i svullnad, värme och smärta. Inflammationsmediatorer frigörs i området, som bryter ned kollagenet och leder till ett ”hål” eller en defekt i senan. Senor läker långsamt på grund av dålig blodförsörjning. Defekten kommer att långsamt fyllas med ärrvävnad (kollagen Typ III) som inte är lika stark, då det har större elasticitet och mindre spännkraft. Detta leder till att senan inte är lika hållbar och den har en tendens att skadas igen, även efter lång tid.

I ett akut skede är det bra att låta hästen vila och kyla det skadade benet. Det kan också vara bra att bandagera benet för att ge stöd och minska svullnad, men bara om det görs på rätt sätt, annars kan skadan förvärras! Vid misstanke om senskada kontakta alltid din veterinär, som med hjälp av en klinisk undersökning och ultraljud kan bedöma hur allvarlig skadan är och sätta in lämplig behandling. Inte sällan ges antiinflammatorisk medicin för att dämpa inflammationen och nedbrytningen av kollagen. Målet med behandlingen i detta skede är att minska inflammationen, underhålla blodförsörjningen och minska bildandet av ärrvävnad i senan.

Efter 2-3 veckor kan man på större skador behandla med PRP (platelet rich plasma) eller stamceller, vilka injiceras in i skadan. Dessa båda är en nyare typ av behandling.
På äldre skador kan shockwave, magnetfält eller laser användas. Ibland görs ett kirurgiskt ingrepp.

Oavsett vilken typ av behandling som sätts in så tar läkningen sin tid. Det kan ta alltifrån några månader upp till ett år att läka en senskada. I vissa fall till och med längre tid och en del hästar blir aldrig bra.
Så fort skadan tillåter är det bra för hästen att börja röra på sig under kontrollerade former. Gärna skrittpromenader (som successivt ökas i längd) på asfalt eller på ett annat fast och jämnt underlag. Hästen ska verkas och skos regelbundet, för att undvika långa hovar som försvårar överrullningen. Ultraljudsundersökningar med jämna mellanrum rekommenderas för att kontrollera läkningen och att igångsättningen inte går för snabbt, så att skadan förvärras.

källa: hästklinikerna